Tänk vad tiden kan gå fort. Sitter i skolan med jackan om benen och halsduken virad om halsen kollar ut och ser en kall höst dag, men ändå skiner solen. Det är mörkt på morgnarna och mrökt på kvällarna men ändå skiner solen.
Satt precis och läste bloggen till Therese som 4 söta kompisar till henne har skrivit och kommit ihåg. Det är minnen som finns för livet, det är minnen som alltid kommer finnas kvar. Det är 2 söta vänner som alltid kommer att finnas för Therese, 4 söta tjejer som vill komma ihåg och som vill minnas hennes tid.
Tänk vad tiden kan gå fort.
Det har hänt så mycket hemskheter den senaste tiden som gör att varje gång jag har hör en låt som får mig att tänka så ryser jag. Det kan vara så nära, och det kan gå så fort.
Ändå så bråkar människor, uttrycker sina känslor i ord och i våld. Utan att veta vad som kan vänta.
Vill man verkligen leva med att man har bråkat med någon som en dag inte finns mer? vill man minnas det?

Nu är det verkligen dags att sätta sig ner och verkligen tänka igenom om det är värt att tycka illa om en människa, man kan inte tycka om alla. och man kan inte älska alla. Men en sak man kan, är att ta vara om alla. Tänk en extra gång när man är arg, även om det är omöjligt så kan det gå.
Det tar en lång tid att visa sin kärlek till en person, det tar inte lång tid att bry sig, det tar inte lång tid att finnas där. Den lilla tiden den tar i ens liv är värdefull. Det är dyrbar tid som alltid kommer finnas hos en.

/ Josefine