Sitter och lyssnar på R.kelly dream girl som får mig att få gåshud.

let´s take a flight,
far away to a paradise.
Let´s take a ride,
Destination rainbow skys.
Lets kiss and hug,
on a beach with white sand
and all white doves.
lets cuddle up.
Somewhere, where ever and
make sweet love.
Samtidigt som jag lyssnar på denna så sitter jag och funderar på hur mycket musik betyder och hur mycket musik kan göra. Musiken är en del av alla människor tror jag. Den är iaf en stor del av mitt hjärta.
musiken kan ta mig tillbaka till känslan av grillkvällarna i trädgården när mamma och pappa hade gäster, klockan var slagen vuxentid, och jag hörde Ted gärdestad sjunga i bakgrunden om en oskyldig syn på världen och om en kärlek för stor att förklara. Det får mig att minnas stunderna när jag var liten och sov över hos morfar, när vi la oss tidigare än mamma, pappa och morfar och morfar satte på lugn musik för att vi skulle kunna sova gott.
musiken tar mig tillbaka till mysiga stunder då musiken varit en del av samtalsämnet.
Musiken är en stor del av mig, den förklarar mig och den får mig på något sätt att hitta mig själv. Den får mig att tänka om och lägga en ny puzzelbit på livets stor puzzel.
Den får mig att Josefine som josefine är.
Musiken har vunnit en del av mitt hjärta